Älgjakt 2012

 
Älgjakt igen.. äntligen! Jag brinner för all jakt men det är något speciellt när det närmar sig en veckas älgjakt. Det liksom känns i luften att det är på gång.
Vi träffades på söndagen som vanligt, åt lite mat och drog historier. Många av dom har man hört ett 10-tal gånger men det är lika kul varje gång och jag kommer i bra jaktstämning när de mer rutinerade jägarna bläddrar i arkiven.
I år hade vi en jaktgäst från tyskland som skulle vara med och jaga i tre dagar. Till en början blev det många skratt innan vi hittade rätt nivå att kommunicera på. Det är inte varje dag man behöver damma av skoltyskan och absolut inte för att prata jakt men det gick bra efter ett tag. Det var väldigt intressant att ta del av jakttraditionen i Tyskland och höra honom berätta om alla djur han skjutit. Han hade väldigt mycket att berätta om deras sätt att jaga och arbeta med hundarna vilket var intressant.

När vi samlades på morgonen var det ett par älgar som trillat redan i gryningen vilket bordade gott. Tilldelningen för året var 6 vuxna och fritt med kalv och vi såg fram emot många älgobs. Observationer blev det, 12 st bara första såten men ingen trillade. Under veckan sköts det 5 vuxna och 4 kalvar och vi hade nog upp emot 50 obs vilket är kul. Det visar sig nu att det ger resultat att ha restriktioner på tjurar och försöka spara de mest produktiva hondjuren. Vi observerade många 4-taggare men även 3-4 stortjurar (över 10-taggar). Vi kan nu hoppas att de växer till sig ännu mer till nästa år.

Hundarna gjorde en mycket bra jakt och de flesta älgarna sköts för dom och till det läggs även några grisar. Jag tror att vi alla uppskattar Kopovhundarnas sätt att jaga, är man van vid jakt med Gråhund eller Jämte så är detta något helt annat och det gäller att vara på helspänn hela tiden. Att sitta där och höra hundarna växla mellan drevskall och ståndskall är som ljuv musik.
 
Det är aldrig kul när man tvingas ut på eftersök men det är nyttigt. Två gånger under veckan fick jag gå med som skytt under eftersök med Tikka. Eller gå är till att försköna det, vi sprang 3 km efter det ena djuret innan vi kunde konstatera att tjuren inte var påskjuten. inför nästa jaktsäsong är det inte bara på skjutbanan träningstimmarna ska läggas utan även på gymmet..
Det andra eftersöket var mer spännande då det fanns blod på skottplatsen och vi förstod att tjuren inte hade gått allt för långt. Frågan var bara om det var så illa att han tagit sårlega eller om han skulle ligga död. Tjuren hade sprungit i ett U och låg död 200 meter, fågelvägen, från skottplatsen vilket var skönt.
I båda fallen gjorde hunden ett fantastiskt arbete och spikade vägen utan att avvika en cm från slagen.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0